Alla Hjärtans Dag

Jag har ännu inte gått ur sängen. Eller varje gång jag har gått upp har jag på något konstigt sätt hamnat under täcket igen. Men det känns som om det är okej med en segdag.

Igår var en spännande kväll. Vid åttatiden satt jag hemma i Emils rum med sex killar. Inte varje dag. Kanske inte hade jättemycket att inflika men det var bara att ta det för vad det var och skratta med. Jag hade trevligt. Ännu trevligare blev det när jag fick prata med en kille som hade mycket innanför pannbenet. Det gav hopp om att det finns bra killar. Det är kanske så att jag bara har missat dem.

Utekvällen började på söderhof och slutade tillslut i en taxi hem med den enda haningekillen i sällskapet. Jag var glad att jag fick sällskap.

"Min skräck är att jag ska uppfattas som alla andra."
Tänk om jag också kunde tänka lite så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0