Sara

Otroligt tjejig. Det är vad jag är.

Ledsen för att Danne behövde lyssna på mitt prat. Tror att han har fått ersätta Axi. Eller inte ersätta kanske. Men vi saknar henne båda två. Sen får han det att låta lite enklare också. Det är bra. Jag kunde sova gott sen.

Vaknade vid tjugo i sju i morse. Trött var jag men jag var så himla glad över att få jobba dag så det var verkligen inga problem att stiga upp. Kanske överdriver lite men jag snoozade i alla fall inte.

Tänk vad många saker det finns som kan göra en dag. Idag var det egokickar. Det är inte mitt ord. Jag har lånat det. Från Johanna. Jag tror att hon inte kommer slå mig. Det är bara ett så bra ord helt enkelt. Egokickar, lyssna när du säger det högt, det bara vibrerar i luften. Tillbaka där jag var. Det är i alla fall något som gör att jag blir alldeles röd om kinderna. Jag försöker få fram ett litet tack vad snäll du är och tittar ner i golvet. Men jag suger åt mig. På insidan lyser jag upp.

Det är reklam i Grey's. Måste erkänna att jag inte är lika fast längre. Lite tråkigt att jag inte har den där stora längtan till onsdagkvällarna. Med det bertyder ju inte att det inte är bra. För det är det.

Jag ska försöka sova tidigt ikväll. Men innan jag gör det ska jag ringa och säga godnatt. Annars kan jag inte somna.

Tänk att alla dagar är lika långa. Tänk att man kan hinna med så olika mycket fast ett dygn alltid har 24 timmar.

En del dagar hinner man med hur mycket som helst. Energin verkar aldrig kunna ta slut. Andra gör man ingenting men är man ändå tröttare än tröttast.

Även om jag egentligen föredrar de fullspeckade dagarna vet jag att man behöver både och. När man gör saker hela tiden tänker man mindre. Tänker man inte kan man inte oroa sig. Fast det fungerar i för sig inte alltid det heller. Men jag tror i alla fall att det är bra att bara köra på. Att se dagen som ett enda långt träningspass. Då sover man riktigt gott på kvällen.

De lugna dagarna uppskattar jag också. Äta frukost länge. Duscha i varmt vatten hur länge man vill. Bara göra ingenting. Fast de är ju de här dagarna som man tänker lite extra. För det är ju det man gör när man gör ingenting. Vad ska man annars göra?

Jag kan bli stressad av att dagarna bara rinner iväg. Dagar blir veckor och veckor blir månader. Känns som man inte hinner med hälften av det man vill göra.

Fast egentligen vet jag att jag kommer hinna göra allt jag vill. För man har mycket tid. Inte obegränsat. Men mycket.

Därför behöver man inte ha bråttom.

För att en dag ska kännas meningsfull krävs inte så mycket. Egentligen behöver jag bara ta mig ut för att jag ska känna att jag har gjort någonting bra. Ta en promenad i solskenet. Umgås med min syster. Åka och shoppa med bilen. Eller i stan med för den delen. Idag träffade jag Evve. Det är en sån sak som lyser upp min dag. Det blev en fika på söder. Guld värt.

Imorgon blir det många jobbtimmar på Maxi. Sen ett intensivpass på friskis med mamma. Det kan också räknas till en meningsfull dag.

Tänk om solen bara kunde skina lite mer. Då skulle jag bli glad. Allra helst skulle jag vilja sitta ute i höstsolen och dricka latte. Får se hur det blir med det. Jag ska i alla fall in till stan. Äta lite lunch och lämna tillbaka en klänning.

Det är höstlov nu också. Inte för att jag får så mycket glädje av det. Det blir jobb för mig hela veckan. Ingen frikisträning kommer jag hinna med ens. Men klart jag kommer ihåg hur skönt det är med lov. Lite längtar jag fortfarande tillbaka.

Nu ska jag klä på mig.

Jag har läst hela dagen(!!) Vem kunde tro det? Men det är så där. Har jag väl kommit över de första 20-30 sidorna kan jag inte sluta. Lite dumt att läsa en bok som är så trögstartad kanske? Hur som helst har jag svårt att lägga ifrån mig den nu.

Mamma gjorde äppelpaj. Så nu har jag ätit det och druckit latte. Inte fel alls en regnig söndag.

Ska försöka lura med mig min kära bror och åka och köpa SATC-filmen. Den är billigast på elgiganten. Tur att jag har körkort.